Jovisst! Lördag morgon, första träningen, Max åker ut. Det ser bra ut. Håller farten uppför backen. Men då... hjulet lossnar...
Mitt fel! Ja det kan hända alla, tänker jag.
Så börjar tidskörningen. Max åker ut och jag försöker hålla blicken på honom. Vart tog han vägen? Jag letar efter nummer 6. Var är han?
Det är inte sant, motorn har gått sönder. Tändstift och gängor åt skogen.
Startar sist i första kvalet med ny motor som fyrtaktar hela loppet. Så vi kniper sista platsen.... igen.
Startar sist i andra kvalet. Får en bra start och tar fyra kartar direkt. Men vart tog han vägen?
En kart har åkt av... Undrar vem det är?
Jag försöker peppa sonen.
- Nu vänder det! Visa att du är kung nu!
Karten skjuts ut och hela Mastervarvet känns nervöst.
Så går starten och jag hör i högtalaren att någons avgasrör gått av.
Det kan inte vara våran, vad är oddsen på det?
En mek som står bredvid mig säger: -Det ser ut som det är nummer 6 avgasrör som är av.
- Varför tror du det, svarar jag, det är ju tio kartar på banan. Varför skulle det vara just min?
Men han har så rätt...
Karten låter som värsta raggaråket. Fast i Rättvik är väl inte det något dåligt? Jag påkallar förarens uppmärksamhet och gör tecken för att avbryta men han vägrar.
En kurva kvar och en annan förare har kört av. Vi kör i mål som näst siste man. På väg hem till Uppsala kommer vi fram till att regn och Rättvik kanske inte är våran grej. Men vi har haft väldigt kul!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar